Krispigt och kallt

Det blev vinter i Stockholm också.

Ordentlig sådan. Inte så mycket snö men nedåt -16°. Jag gick hem från Nackademin där jag och några klasskompisar träffats för tentaplugg igår, ca 40 minuters promenad med ben som istappar. Med busskortet i fickan och ändå kunde jag inte sluta gå. Det är som att världen stannar, allt blir så mycket långsammare och sagolikt vackert i frostlandskapet. Precis som i snöstormen blir vi människor så små i jämförelse när naturens kraft tar över och jag kan inte sluta fascineras. Utmana och beundra den.

Idag är förskolan stängd och storbarnen har fortfarande inte börjat skolan efter lovet, så vi tog sovmorgon, bakade baguetter, jag tränade en sväng och senare gick vi ut. Hugo och Hampus åkte skridskor med vänner medan jag och Jonas höll oss i pulkbacken med Junior och Jonna tills tårna sa ifrån.

snowracerdra_vinter16

jonna_pulka16jonna_pulkakn16jonas_junior_snowr

Låt oss behålla det här ett tag nu. Lager på lager, skoknarr och krisp.

4 kommentarer

  1. Såå mysigt det ser ut i pulkabacken 🙂
    Älskar kontrasterna årstiderna ger oss!
    Var ute & sprang 20 km idag och med massa kläder (lager på lager) så frös jag inte alls 🙂
    Galet skönt att komma in efter ett vinterpass och mysa med tofflor, tända ljus och god mat!

    1. Linda – wow, 20 km! Du är grym och jag håller med om att det funkar med rätt kläder och rörelse. Kanske ska boka en löpdejt snart igen? Länge sen jag sprang långpass så jag är inte så snabb, men vore kul 🙂

  2. Det är skönt med lite kyla tycker jag också! Luften känns liksom renare och bättre på något sätt då 🙂 Eller så är det bara norrbottningen i mig som talar… 😀

    1. Ida – jag håller med! Och så är det som att ”världen stannar” lite. Att Stockholmsstressen fryser till is och alla blir lite lugnare. Skönt 🙂

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *