Glidarglädje – meningen med livet, träningen och föräldrarskapet

Skidspets /Anna Lissjanis

Kan det vara så här enkelt? Meningen med livet, träningen och föräldrarskapet.

Förälskad i nuet och hög på fjälluft blir jag lätt sentimental. Tänker på livets stora frågor, som att så många njutningsfulla ögonblick som möjligt måste vara meningen med livet? Sen är det ju olika från person till person vad detta innebär. För mig blir det i alla fall extra påtagligt då jag är ledig tillsammans med de jag älskar, får göra det jag älskar, fylls av kraft från friska luften, vackra vyer, skön sömn, god mat, frihet och häftiga upplevelser. Jag har lätt att hitta guldkorn i vardagen också, men det är svårt att få allt på samma gång så som här.

Anna Lissjanis, skidor Sälen Lindvallen.

I förrgår strålande sol, ca -3° och tredje heldagen i backen. Så himla härligt! Igår samma sak men lite blåsigare och kallare. Alla frös efter de första timmarna då tvillingarna gått i skidskola, men efter en lunchpaus i värmen tinade vi upp och tog nya skidtag. Ingen vill lämna backen förrän då liftarna stänger och jag fortsätter glädjas och imponeras av hur mycket de små benen orkar. För dem en helt annan anspänning av nervositet och osäkert, plus att de inte har lika många år av träning i kroppen.

Meningen med träningen

Räknar jag med morgonens timme i längdskidspåret fick jag igår 8 timmar i skidpjäxor. Ungefär så länge har det blivit alla dagar vi varit här och visst suger det i benen efter varje dag, men jag har ändå energi kvar.

Och precis det är min personliga mening med all träning i löpspåret, på gymmet och yogamattan – att utan problem, utan skador och med glädje leva det aktiva liv jag vill. Som en veckas skidåkning ihop med mig själv och tillsammans med familjen.

skid_jonna_topp16

Igår åkte Junior och Jonna sittlifter för första gången för att vi skulle kunna ta oss till slalaombanan ”Valles Värd”. Sen dess duger inte barnliftarna längre. Hugo och Hampus börja gå om mig och Jonas i snabb- och säkerhet i de branta backarna. Junior kämpar också på bra på egen hand med ett par vilopauser, mr ”KAN SJÄLV”, men Jonna tycker det är lite läskigt och står mellan mina ben och håller i min stav. Tungt för mina ben att ploga oss båda nerför sluttningen, men som sagt – lyckan att kunna dela mitt intresse med hela familjen och att min kropp orkar tar över tankar på trötthet.

Meningen med föräldrarskapet

Första gången Junior och Jonna åkte skidor här i Lindvallen var i min mage. Två år senare testade de att stå på skidor för 1a gången och förra året började de klara att åka lite själva. Att först bära sina barn, heja på utan att pressa, hjälpa dem på traven och lita på att de kan, stötta, se dem växa, stoltheten och frigörelsen, men att ändå ha banden av tillhörighet, trygghet och glädje kvar – det måste väl ändå vara meningen med föräldrarskapet?

Popcorn /annalissjanis.se

Dela glädje över både stort och smått.

2 kommentarer

  1. Härligt inlägg och härliga bilder! Lindvallen var ”startplatsen” för min och mina barns ”snökärlek”. Sedan dess har mycket snö passerat under våra fötter. Härligt att få uppleva barnens utveckling- och min egen. Glädjas åt att KUNNA men än man kanske trodde. Glädjen i alla fina stunderna tillsammans. 🙂

    1. Camilla – ja, det var verkligen en kanondag! Och jag håller så med. Lindvallen är en bra start för barnen att komma igång på. Sen är det lycka om de börjar gilla skidåkning & hela familjen får ett gemensamt intresse 🙂

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *