Veckans bästa från påsken i Jorm 2018 – mobilbilder

Hej fina du, från Stockholm igen! Hur känner du dig denna söndagmorgon? Jag är betydligt piggare än igår, efter en skön och välbehövlig sovmorgon. Hela lördagen spenderade vi i bilen, med att åka den långa vägen från Jorm till Östersund till Sundsvall till Stockholm. Få saker gör mig så trött, trots (eller kanske på grund av) att jag bara sitter som passagerare hela vägen. Dessutom är varje resa en mental anspänning med att först få med sig alla prylar, sen att tvingas ta farväl av personer och platser jag älskar.

Hur mycket jag än ser fram emot saker och människor här hemma i stan hugger det i bröstet varje gång jag måste lämna Jorm och mina föräldrar. Det spelar ingen roll att rastlösheten inom mig börjar komma och att familjemedlemmarna går varandra på nerverna när vi varit ihop en längre tid. Hjärtat har en tendens att bara minnas de fina stunderna, det som gör att jag alltid kommer tillbaka. På bilden ovan, från i fredags kväll, ser du ett exempel varför – magiskt vackert. Och här lite annat av veckans bästa.

Veckans bästa från påsk i Jorm 2018 – mobilbilder

..lekfulla dagar med barnen. Att få skämma bort dem med frihet och uppmärksamhet. Köra skoter, åka snowracer, leka ”kom under hökens vingar”, spela kubb, göra snögubbar. Det värmer mammahjärtat att se barnen så här. Visst ryker de/vi ihop då och då, så som det ofta blir när många viljor bor tätt inpå varandra, men de härliga stunderna överglänser.

..soluppgångar. Så ofta jag orkat har jag startat dagen med en skidtur och en dag löpning med Elin. 100% stressfritt och energi som liksom bubblar upp inombords i takt med solen.

..god mat. En försenad våffeldag, grilla pinndeg, röding i flera omgångar, äggmackor, mammas kyckling, glass med chokladsås och hemgjorda älgburgare. För att nämna lite av allt.

..multiträning. Två gånger åkte jag skidor till Jormgymmet för att göra dips och andra styrkeövningar, plus yogaliknande rörlighetsövningar. Fantastiskt att ha en kvarts skidåkning på sjön till gymmet och eftersom jag alltid är själv på gymmet spelar klädsel ingen roll. Funktionellt och skönt.

..solnedgångar. Dels hemma på Lassebacken, dels uppe på Klumpliklumpen. Kanske ännu vackrare än när solen går upp här i fjällvärlden, även om jag tycker bättre om tanken på att ha hela dagen framför mig.

..tid med föräldrarna/morföräldrarna. Att se kärleken mellan barnen och mina föräldrar. Och att själv få tid ihop med dem. Mysigt, eftersom vi ses så sällan annars och på bilresan till Östersund fick vi chans att prata 3 timmar i sträck. Ett av påskens viktigaste samtal.. ♥

..jobb. Är glad att få friheten att jobba på distans så här ibland. Och veckan i Jorm har jag kunnat sitta lite när och var som helst, samtidigt som mina föräldrar skämt bort mig och barnen med sitt engagemang, mat och aktiviteter.

..lugn. Ju mer jag jobbar med hjärnan i mitt yrke – ju mer lugn behöver jag kring mig. Det är mycket därför jag sitter hemma ibland och skriver, istället för på kontoret. Och under vår påsk i Jorm känns det som att jag fått mer space i skallen. Ett inre lugn som ger utrymme för ny energi och fantasi.

..djur. Min faster Annika har skadat armen och därför tar mina föräldrar hand om hennes hund Mini just nu. Till barnens stora förtjusning. Hela veckan har de gosat med, matat och bråkat om vems tur det varit att gå på promenad med den lilla lurvtussen.

När barnen är lyckliga blir du lycklig som förälder, så är det bara. Och förmodligen även tvärt om, vilket blivit en positivt boostande loop under vår påsk i Jorm.

Hur har din vecka varit? Stort som smått, du är alltid välkommen att skriva av dig om du vill. KRAM och ha en skön söndag! /A

2 kommentarer

  1. Har följt dig i några år nu och varje gång jag fått följa din tid i ditt älskade Jorm och får läsa dina tankar om det stället och din tacksamhet till dina föräldrar så fäller jag alltid en tår :-). Jag blir faktiskt lite sugen på bo sådär själv med den utsikten, fiska sin egen mat och ha egna betesdjur som man kan föda upp och leva av. Jag bor själv i västernorrland men i en större by i ett villaområde så en egen gård kanske får bli mitt framtidsmål.

    1. Anna Lissjanis

      Vad fint av dig att skriva och berätta. För dig kanske det inte blir så stort steg att flytta till landet ”på riktigt”? Och jag har faktiskt också tänkt tanken, men det blir svårare med barn i skolålder att bo 27 mil från Östersund (eller 17 mil från närmsta högstadie, i Strömsund). Som du skriver – det är fint att ha ett ev. framtidsmål <3

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *