..och ibland är det ok att gnälla också!

gnälla

Att vara en positiv människa innebär inte att du aldrig får gnälla..

..men att du inte fastnar där, utan borstar av dig och går vidare. Vet inte vad du tycker, men själv har jag svårt att lita på personer vars liv alltid är ett enda stort leende. Eller ser ut att vara. Alla har vi våra utmaningar och bär våra bagage, somliga tyngre än andra, men för en själv är det alltid tillräckligt jobbigt. Och det är då det kan vara så skönt att lasta av sig. Att inte alltid att få en lösning, men att prata med någon som bryr sig. Eller skriva..

Jag är inte universums mest sociala människa, men har några nära vänner jag delar både glädjeämnen och gnäll med, haha. Ofta med glimten i ögat, väl medvetna om att mycket är bagateller, men ändå känns det som att kasta bort några skavande stenar. Att reflektera och få hjälp att se på problem eller irritationsmoment ur någon annans vinkel. Det här vill jag gnälla av mig om idag:

Gnäll-lista över..

..”jag-är-bättre-än-dig-typer”. Visst har vi olika mycket kunskap, erfarenhet, makt och pengar, men det är aldrig skillnad på olika människors värde. Jag har t.ex. aldrig tillhört ”coola gänget” av bloggare eller överklassen här på Östermalm. Och att inte ens kunna säga ”hej” till någon p.g.a. egenpåhittad ”högre rang” gör att jag kokar inombords. Eller ”lilla-gumman-attityd”, något jag tror de flesta bloggare fått känna på, oavsett hur stor/känd man är.

..petighet. Som hänger ihop lite med punkten ovan, men lite tvärtom. Jag kan tycka så synd den i kassan på ICA när det bildas en lång kö p.g.a. att hen ”missat några kronors rabatt”. Själv är jag sån som aldrig vill ha kvittot (om jag inte handlar för jobbets räkning eller liknande) vilket kanske också är dumt, men kan ändå inte låta bli att irritera mig. Över att vissa som tydligt inte ser ut att ha några ekonomiska problem klagar på och generar kassapersonalen p.g.a. ett par kronor.

..fitness. Idealet med muskler och ”noll %” kroppsfett, vilket inte är mer hälsosamt än att vara anorektisk. Jag ser så många på gymmen och blir så ledsen, eftersom jag av erfarenhet vet hur dåligt de mår. Smal är en sak, det finns de som är naturligt smala och har en välmående kropp, men för mig syns det rätt tydligt när kroppen är sliten. Unga tjejer (oftast) med beniga konturer som tränar med lätta vikter, förmodligen för att de inte har kraft till mer. Och jag tycker det är gympersonlaens ansvar att fånga upp dem och fråga hur de mår, eller vad tycker du? Svårt. Sorgligt.

..oönskade kommentarer. Ofta i sociala medier, där många är snabba att tillrättavisa. Eller som när jag skulle prova den här sport-bhn propsade expediten på att ”en Small passar nog dig”, trots att jag bad om Medium. Och sen upptäckte jag att även det var för trångt, så jag frågade efter en Large och fick ”är du verkligen säker på det?” som svar. Hen menade säkert väl, men min tolkning var att jag borde ha en mindre storlek. Men nej, jag vill kunna andas och ha plats att växa ännu mer, vilket jag också sa. Jag är glad över min breda rygg, som drar 100 kg i marklyft, kan bära stora barn och 4 matkassar med lätthet.

..hetsiga (ofta män) som åker på skidorna bakifrån. Vad är grejen? Både på Stadion och Gärdet är det 3 spår – det yttre för nybörjare/långsamma, mitten för mellansnabba och innersta för snabba åkare. Och när det är mycket folk ute, eller när vissa missbedömer sin egen fart, får jag hoppa åt sidan till det snabba eller långsamma spåret. Inga konstigheter, men det tycker inte alla. Istället hetsar de och åker på mina skidor bakifrån tills jag flyttar mig. Hallå – skrik ”ur spår” för 17! Eller byt själv en kort stund.

..mig själv. Ibland är det säkert jag som framstår som en ”veta-bättre-typ”, som är petig, hetsig och ger oönskade kommentarer? Gnäll på min kropp eller person har jag tack och lov slutat med, men ibland kan jag vara väldigt självkritiskt när det kommer till vad jag skriver i mina sociala medier. Vilket jag också blir trött på. Och just nu på att höra mitt eget gnäll, så det är tur att jag inte är långsint och för det mesta ser det ljusa i tillvaron, haha.

Har du också behov att gnälla?

Hos mig får du. Skriv en kommentar till det här inlägget. Kanske jag kan hjälpa dig att vända tanken, eller bara lyssna. Jag törs jag lova att det känns bättre bara av att du skriver av dig, det gör det för mig.

KRAM! /A

18 kommentarer

  1. Jag känner precis som du!
    Jag har försökt att sortera bort allt med gnäll, petighet eller kommentarer. Jag har inte tid med det.
    Gnälla på mig själv kan jag däremot göra ganska ofta, ska bli lite bättre på att inte göra det. Ngt jag kämpar med är att vara nöjd med mig själv. 36 år, 2 barns mamma, gått mer 30kg. Kör runstreak (springer varje dag) tränar Yoga och styrka. Ändå kan jag ibland släppa in tanken att jag inte hatbrott kroppen av min träning. Borde jag va smalare, spänstigare mm. Vad anser andra. Kan hon verkligen springa så mkt och inte va smalare. Eller så sitter det i mitt huvud.
    Jag jobbar med det men spökena kommer ibland in.

    1. Anna Lissjanis

      Bra Linnéa, att du i alla fall inte lägger energi på yttre irritationsmoment. Men att ge dig själv en klapp på axeln och kroppen kärlek är en bra grej. Öppna ögonen för hur grym du är och allt du faktiskt redan KAN! Som du också skriver – det sitter i huvudet! KRAM <3

  2. Hej. Jag är trött på män, om man råkar vara lite för trevlig ja då så raggar dom på en (Alltså på jobbet) får man inte vara trevlig utan att någon ska tro att de är ok att flörta och ragga?

    1. Anna Lissjanis

      Marie – somliga män tänker nog inte så mycket med hjärnan utan andra kroppsdelar. Antar att det också är mänskligt, men trist att inte kunna vara sitt trevliga jag utan det ska misstolkas som en invit. Deras besvikelse, så fortsätt vara trevlig tycker jag! 🙂

  3. Tack för fint inlägg! Jag tyckte inte det var gnälligt alls❣️
    Min största utmaning 2019 är hur jag väljer att hantera mina reaktioner (99% på barn, syskonbråk osv) två små pojkar. Känns som jag trillar dit jämt på onödig ilska.
    Ska dessutom vara hemma ensam 6 veckor medan mannen är på sjukhus.
    Jag är ingen dålig mamma, men hur blir jag en bättre? Nu försöker jag sätta in ett stoppljus ”håll käften-andas-krama” 😂
    Tack för att du så modigt håller en öppen ton på din fina blogg🧡

    1. Anna Lissjanis

      Tack Mea, fint att du tycker det! <3 Och oj vilken hög igenkänning, jag missade den viktiga gnällpunkten. Det ÄR ok att bli irriterad och arg på sina barn, jag får själv utbrott näst intill varje dag. Du är ingen sämre mamma för det och kan inte vara en bättre heller. Att ryta ifrån ibland är mänskligt – både du och barnen vet ju att du älskar dem lika mycket för det!

      Tack själv för att du delar med dig av dina tankar! <3 Att vara förälder borde värderas högst på CVt! 🙂

  4. Mitt vanligaste gnäll gäller SL, vilket ju är totalt värdelöst att gnälla över för inte blir det bättre för det (vis av erfarenhet! 😉 ). Jag ringer deras kundtjänst och klagar (på ett trevligt sätt, det är inte personen som svarar som gör fel) minst 2 gånger i veckan.
    Mitt andra vardagsgnäll gäller människor som tar för mycket energi av mig. Bekanta som fäller korkade kommentarer, folk på stan som inte kan uppföra sig, vänner som behöver en time-out osv. Nä jag är inte bättre än andra och jag är övertygad om att folk stör sig på mig varje dag men ibland behöver jag få gnälla!
    Det tredje som stör mig är kommentarer på sociala medier från folk som bara ska trycka ner och vara elaka. Kan vi inte bara leva efter: har du inget snällt att säga, säg ingenting alls. Och då menar jag inte konstruktiv kritik utan sånt där man märker att personen är enbart ute efter att provocera eller ”vara rolig”.
    Skönt att få gnälla av sig så här på torsdagsmorgonen! 🙂

    1. Anna Lissjanis

      Jenny – haha, jag kan hålla med mig om SL ibland. Tycker synd om personalen som säkert får stå ut med en hel del, men det ÄR mycket strul och förseningar, så jag förstår även arga resenärer.

      Och jo, jag stjäl säkert också energi ibland (som med att gnälla ;), men om det BARA gnälls så fort man ses tröttar ut. Håller även med om kommentarer i sociala medier, vilket säkert beror på avundsjuka och/eller att personen har så låg självkänsla att hen försöker framstå som bättre.

      Du ser – det är skönt ibland, plus att man ofta hittar förståelse och lösningarna! 🙂
      KRAM

  5. Har inte behov att gnälla (förutom kanske över min ihärdiga huvudvärk. Men har tagit tag i det istället och bokat läkartid.), men däremot ett stort behov att ge dig en cyber-kram här!!!

    1. Anna Lissjanis

      Klart du får gnälla över din huvudvärk Milla, jag förstår att det är jobbigt och att de hindrar dig från saker du vill göra. Bra att du bokat läkartid. Tack snälla och stor kram tillbaka! <3

  6. Jag är trött på att aldrig bara vara nöjd! 🙂

    1. Anna Lissjanis

      Att du inte är det eller jag? Jag tycker inte det är fel att sträva framåt, drivkraft är fantastiskt och utvecklande. Men vi får inte glömma hur grymma vi redan är, som ett avslappnat utgångsläge.. 🙂

  7. Tack för din rättframma och trevliga blogg och såklart även instagram! Du är helt klart min favvo att följa 🙂 Känner igen mig själv i mycket av vad du skriver (samma ålder, intressen, livsstil etc dock ”bara ” 3 barn 😉
    Jag har hela mitt liv skämts (och till o från tom hatat alla) de fräknar som jag har över typ hela kroppen. Tyckt ”alla andra” har så fin hy på alla träningsbilder i sociala media och så idag, denna fina bild på dig och sport-bh där jag ser att det finns fräknar även där! Heja dig för denna bild, den gjorde min dag! Kram och Tack för du delar med dig!

    1. Anna Lissjanis

      Men åh, vad glad jag blir att du känner så! Jag tror vi lär oss att se det ljusa i livet tydligare med en mörk bakgrund, om du förstår vad jag menar. Att det är ok att visa sina mänskligheter också.
      Tack för att du delar med dig och heja tillbaka! <3

  8. Tack för en ärlig och inspirerande blogg. Jag gnäller just nu över vintertrötthet och lite tristess. Känner avund att flera kompisar eller bekanta är utomlands på varmare breddgrader och lägger ut så underbara bilder på sociala medier. Man är sin egen lyckas smed heter det ju….men ibland står allt och stampar…..

    1. Anna Lissjanis

      Tack själv för fina ord och att du delar med dig! Det är ok att känna så ibland och just tristess känner jag själv också ofta. Då måste jag hitta på något nytt, oavsett om det är på hemmaplan eller inte. Hoppas du kommer ur känslan snart. Stor kram!

  9. Härligt inlägg!

    1. Anna Lissjanis

      Tack Cecilia! Skönt att få ur sig ibland.. 🙂

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *